fannie

Det är så svårt att tänka tillbaka på ett tillfälle jag vill uppleva igen, finns så många tillfällen som gett mig lycka.

Något som gjorde mig lycklig var när jag kom in på barn och fritidsprogrammet.

 

I 7:an så skötte jag skolan, jag skolkade en gång och den gången fick jag så dåligt samvete för att min lärare (favvo-läraren) blev så besviken på mig för jag var ju ingen sån tjej.
Efter det skolkade jag inte och hade inte en tanke på att skolka förrän jag var tvungen att byta skola pga flytt.
Jag fick börja på stenbocksskolan, jag blev inte tvingad utan jag trodde att det skulle bli en rolig sak och hade inte en tanke på hur dom såg på såna som kom från ätradal.
Vi på ätradal ansågs som tattare och bönder, så såklart blev jag kallad för tattare ofantligt många gånger.

Under denna tiden åkte även min pappa in, så ni kan ju tänka er att mitt psyke var redan rejält skadat. 

 

Jag började umgås med 2 tjejer väldigt mycket, vi blev bästavänner och började skolka, för dom hade också väldigt dåligt rykte på den skolan.

Lärarna var otroligt dåliga och istället för att prata med mig så snackade dom skit bakom min rygg, dom var otroligt elaka och ville inte ens ha mig där. Då kände man sig otroligt uppskattad.
Jag gick upp varje morgon, efter skolan hade börjat men åkte ändå in till ''skolan'' eller ja jag mötte upp mina vänner och gick hem till någon utav dom och satt där hela dagen.
Under den här perioden mådde jag så grymt dåligt, jag började bråka med mamma varje dag, jag kallade henne så fula saker som jag önskar att jag aldrig hade gjort.
Jag hade ingenting att leva för kändes det som, jag fuckade upp min skolgång och hade inget hopp om att jag skulle få en bra framtid.
Jag ville sköta mig, men jag kunde inte gå in på den skolan och få alla dom blickarna på mig och höra ''eyy tattare du luktar rök'' så fort man gick förbi någon.
Jag hade 1 godkänt den tiden jag gick där och det var i ett ämne jag aldrig hade läst. 

 

Tillslut fick jag flytta till min mormor och morfar så jag kunde byta skola igen, till den jag gick i innan.
Väl där började jag läsa upp mina betyg direkt, jag kämpade som en idiot varje dag.
Jag läste upp 1 godkänt till 9 godkända betyg, men trodde ändå inte att jag skulle komma in på något program.

Jag sa till mamma att om jag måste gå IV då hoppar jag av skolan.

När jag fick beskedet att jag kom in på barn och fritid så tårades ögonen och jag var så lycklig. 
Jag fick tillbaka hoppet och idag så vet jag att jag har en framtid, vad jag ska bli det märks. Det klurar jag ut med tiden.
Mamma, Kim, mormor, morfar,Pia och Jonny, ni hjälpte mig få ordning på mitt liv igen och jag kommer alltid stötta er så som ni stöttade mig.
"Stenbockstiden'' Jag har inga lycka som helst i ögonen på någon bild ifrån den perioden.