fannie

 

Och här kom döden in igen.

Somsagt så gillar jag inte att tänka på döden och gör det inte så ofta.

Men jag är så kluven i detdär, eftersom jag tror på andar och har bevis på att dom finns så tror jag att om man har något att förmedla som man inte hunnit när man levde så lever själen kvar i ovisshet på jorden.
Och sen en annan tanke jag har är att man föds om på nytt.

Jag klarar mig inte utan min familj och mobil.
Datorn kan kvitta för det är inte ofta jag sitter vid den mer än i skolan.

 

Har inte bild på alla mina hårfärger.
Men första gången jag färgade håret var när jag klippte tuppkam som 10(?)åring, färgade då håret lila.

Här kommer lite bilder på de hårfärgerna jag har bild på: 

Ååh, denna är svår!
finns så många bra spel jag spelat. 
Tvspel är det nog Heavy Rain!
Datorspel får jag vara tråkig och välja The sims.

Dag 17. Mina mellannamn och vad jag tycker om dem.
Jag heter Bianca Thérese i mellannamn, när jag var yngre så hatade jag namnet Bianca, men numer så tycker jag att det är jättefint!

Hade inte velat byta ut dom!

 

Dag 18. En låt som får mig att gråta.
Alla låtar kan få mig att börja gråta haha. Nä men det beror på vilket humör jag är på.
Men en låt som fick mig att börja gråta innan var Fix you - the fray (tror det är dom som gör den?)

Är inte det rätt självklart?  Rökningen såklart. 

Och nu tänker folk "men sluta rök då???" Är tyvärr inte så enkelt. 

 

GAH jag hatar att tänka på döden!!

Men måste jag säga nått jag vill hinna innan jag dör:

Musik får mig att må bra och min familj får mig att må bra.
Jag mår bra när det är fint väder och ja det finns massa saker som får mig att må bra.

 

Men vissa låtar får mig glad, typ ''tagg'' låtar eller så för då får man lust att börja dansa!

Hmm.. sånt här tycker jag är jättesvårt..
Men musik är ett rätt stort intresse, ja att lyssna på musik alltså. Är inte musikalisk för 5 öre!

Sen har jag alltid tyckt att det är roligt med tv-spel och sånt.

Den enda sporten jag kan minnas att jag gått i är fotboll.
Gick i fotboll när jag bodde i borås, eller ja viskafors.
Spelade i RSK, det var sååå kul och ibland så saknar jag det faktiskt!

Men samtidigt så skulle jag aldrig palla det nu.

 

Maria heter hon.
Jag är inte bra på att berätta om mina vänner, men jag kan säga att vi är lika i personligheten bara att hon är snäppet vassare. 
Hon är alltid ärlig och hon bryr sig väldigt mycket.
Vi har tyvärr inte träffats på ett tag nu, skolan har kommit ivägen. 
Men jag kan ju lova er att detta inte är sista gången ni ser henne i bloggen!

Där måste jag säga min gråa tjocktröja!
Den är så gosig.

Det är så svårt att tänka tillbaka på ett tillfälle jag vill uppleva igen, finns så många tillfällen som gett mig lycka.

Något som gjorde mig lycklig var när jag kom in på barn och fritidsprogrammet.

 

I 7:an så skötte jag skolan, jag skolkade en gång och den gången fick jag så dåligt samvete för att min lärare (favvo-läraren) blev så besviken på mig för jag var ju ingen sån tjej.
Efter det skolkade jag inte och hade inte en tanke på att skolka förrän jag var tvungen att byta skola pga flytt.
Jag fick börja på stenbocksskolan, jag blev inte tvingad utan jag trodde att det skulle bli en rolig sak och hade inte en tanke på hur dom såg på såna som kom från ätradal.
Vi på ätradal ansågs som tattare och bönder, så såklart blev jag kallad för tattare ofantligt många gånger.

Under denna tiden åkte även min pappa in, så ni kan ju tänka er att mitt psyke var redan rejält skadat. 

 

Jag började umgås med 2 tjejer väldigt mycket, vi blev bästavänner och började skolka, för dom hade också väldigt dåligt rykte på den skolan.

Lärarna var otroligt dåliga och istället för att prata med mig så snackade dom skit bakom min rygg, dom var otroligt elaka och ville inte ens ha mig där. Då kände man sig otroligt uppskattad.
Jag gick upp varje morgon, efter skolan hade börjat men åkte ändå in till ''skolan'' eller ja jag mötte upp mina vänner och gick hem till någon utav dom och satt där hela dagen.
Under den här perioden mådde jag så grymt dåligt, jag började bråka med mamma varje dag, jag kallade henne så fula saker som jag önskar att jag aldrig hade gjort.
Jag hade ingenting att leva för kändes det som, jag fuckade upp min skolgång och hade inget hopp om att jag skulle få en bra framtid.
Jag ville sköta mig, men jag kunde inte gå in på den skolan och få alla dom blickarna på mig och höra ''eyy tattare du luktar rök'' så fort man gick förbi någon.
Jag hade 1 godkänt den tiden jag gick där och det var i ett ämne jag aldrig hade läst. 

 

Tillslut fick jag flytta till min mormor och morfar så jag kunde byta skola igen, till den jag gick i innan.
Väl där började jag läsa upp mina betyg direkt, jag kämpade som en idiot varje dag.
Jag läste upp 1 godkänt till 9 godkända betyg, men trodde ändå inte att jag skulle komma in på något program.

Jag sa till mamma att om jag måste gå IV då hoppar jag av skolan.

När jag fick beskedet att jag kom in på barn och fritid så tårades ögonen och jag var så lycklig. 
Jag fick tillbaka hoppet och idag så vet jag att jag har en framtid, vad jag ska bli det märks. Det klurar jag ut med tiden.
Mamma, Kim, mormor, morfar,Pia och Jonny, ni hjälpte mig få ordning på mitt liv igen och jag kommer alltid stötta er så som ni stöttade mig.
"Stenbockstiden'' Jag har inga lycka som helst i ögonen på någon bild ifrån den perioden.

Det är jättesvårt att beskriva hur man ser på sig själv.

 

Saken är den att jag inte tänker på det så ofta.

Men jag tror att min syn på mig själv ändras från dag till dag, vissa dagar tycker jag att jag är värdelös och inte duger till någonting och andra dagar tycker jag att jag är bäst.